Utan träning alltså, somewhat mer busy med julförberedelser, iaf en liten lucka just nu innan granen ska kläs... Hade hur som helst kunnat tagit en repa idag kroppen känns bättre än på ett bra tag, men spelar det safe och rullar igång igen imorgon, hoppas få till en bra träningsvecka ändå trots att det alltid brukar vara svårt kring jul med både tid och hitta öppna ställen för snabbpass... Aja, sjukvecka till trots fick jag in 53 km mån-ons den gångna veckan och ett banpass som var svårt sargat av sjukdomssviter(symptom?). På´t igen imorrn alltså, fan det ska bli så kul... Plus att d är sista arbetsdagen på ett tag...

Det är ingen hemlighet att Melker gillar verkligen att springa, häromveckan fick jag göra honom en nummerlapp också, den använder han flitigt vid sina "pass" och givetvis även sin löparklocka. Så idag när Melker sprang så stannade han vid köksoffan och utbrast.

- Jag orkar inte springa...

Varpå jag pedogogiskt svarade:

- Men Melker, spring inge mer idag då, vila nu så kan du springa mera imorgon istället.

Svaret lät inte dröja på sig:

- Men jag vill ju springa!

Nu blev det inget mer sprunget denna lördagskväll för Melker, men jag skulle tippa på att det blir mera klara, färdiga, gå imorgon dager...

Själv fick jag ett bakslag igår kväll när febern skarpt anföll och däckade mig på mindre än en timma igår... Mådde bättre imorse iaf, men den planerade löpturen på Björnön utgick givetvis... Till förmån för att sova bort det vinstgivande åket i störtloppet... Å andra sidan var jag vaken under skidskyddet idag! När jag vaknade mådde jag faktiskt bättre än jag gjort på flera, flera dagar nu... Så huset julstädades, röd risotto tillagades och åts upp...yummie! Nu bara cola och tv och sedan hoppas att jag sett det sista av den här febern, nu vill jag börja träna igen...

Yeah well, sedan detta är min blogg och mitt forum of speech måste jag ta upp en grej ur lokaltidningen idag. Om ni nu läst länken kan jag gå vidare, det är freaking anmärkningsvärt att alla föreningar i staden inte får samma särbehandling eller behandling som andra... Vad hände när VIK hockey sladdade och konkade, jorå kommunen klev fint in och pyntade ur den (stora) plånboken. Varför råder inte samma subventioner för alla föreningar it´s all strange but it´s alla Västerås, and it has always only been VSK, VIK, VSK, VIK gimme more, gimme more... Allt utan idrottsliga resultat motsvarande vad kommunen tror på dem... All and all så hade ju VFK (V-ås Friidrott) faktiskt deltagande i Friidrotts-SM och var t o m finaldeltagande på 400 m häck... Men, men... Klubba, boll, klubba, boll... gimme more! Livet är inte alltid rättvist. ”Du är som ett litet barn i motgång” sa min sambo imorse när jag gnällde över artikeln vid frukosten. Yeah well... Gnället kändes befogat imorse. C´mon att sätta friidrotten i stan i konkurs vore överjävligt. Ok, jag har ingen connection till klubben men i det här fallet tar jag parti för deras sak.

Jag sitter iaf upp efter gårdag som bestod av en långfilm, sova bort en manlig skidskyttetävling på tv och tillika en kvinnlig skidskyttetävling på eftermiddagen. Toppa det med ytterligare en timmas sömn innan klockan slagit middag så var det givet att kroppen inte var helt fräsch!

Idag är man iaf på jobbet, träning, tja vi får se när kroppen känns "up to par" för det, man hoppas ju på ett lätt pass imorrn, men jag tänker inte rusa något. Dom stora målen innan sommaren ligger ju i slutet av april och under den senare hälften av maj, då ska det bli åka av om jag får vara frisk och hel och träna på riktigt bra, så jag tar hellre min beskärda del av sjukdomar nu, även om det kan sarga den korta inomhussäsongen rejält. Vi får väl se hur mkt skada det gjort nästa gång det står snabblöpning på agendan... 

Yes, så var det feverisch-tajm igen.... Den kom smygande likt i lördags och slog till kobralikt på en timma igen, sitter bara och väntar på att bli hämtad från jobbet just nu... Arsligt lixxom.... Vad ska man säga? Troligen låg infektionen kvar i kroppen och smög och beslöt sig för att gäcka mig ånyo! Vi får se hur långvarig hemmavistelse från ett redan otroligt sjukdomsdrabbat jobb det blir.... Och träning yeah well, det tar vi när det går igen och vad det här innebär för den omedelbara framtidsplanen....

All I wan´t is soffan, cola, filt och möjligen glass även om aptiten är dålig för närvarande... Aw shit! 

Somewhat som att sprina med strypt motor så kändes dagens banpass, men nu ska vi väl inte gå handlingarna i förväg. Dagens plan var ju som bekant att köa banpasset med klubben i Sätrahallen i Stockholm, så därför blev det en tungpackad löpning från dagis imorse, dom 6,4 km avverkades på strax över 28’ vilket är mycket ok med tanke på packningen. Även ett par koo-lopp slängdes in på slutet. Kändes lite segt men det skulle väl bli bättre eller....

...eller inte, väl på jobbet möts man av att vi har sjukdomsbortfall i en vecka som redan innan är brutal. Så planen att åka till Hufvudstaden och träna byts mot plan att jobba övertid istället, och banpasset flyttar till lunchen och Friidrottshallen. Joggar strax efter 11-tiden ned dit, planen är 2 x 200/400/800/400/200 + en 1200-ing. Redan på första 400-ingen känns det att kroppen tagit mer stryk av febersjukan än jag trodde, tekniskt och allt känns det bra och benen vill springa, men det funkar inte. Enerverande, men samtidigt är ju orsaken helt logisk, jag reviderar planen som blir 2 x 200/400/600/400/200 m med 200 m joggvila och 4’ mellan serierna, sedan köra jag som avslutning en serie om 200/400/600 m. Snittar 3:02/km vilket är cirka 5 sekunder sämre än förra veckan... Aja, nå´t gott finns det nog passet, måste bara klura ut vad det var bara... Jävligt jobbigt var det också... Onödigt att lägga till kanske? Aja, är vi nu bara igång så bör man snart vara tillbaka i mer normal kapacitet inom kort, no danger on the roof...

Aja, efter att ha tagit söndagen helt off, due to feber lördag kväll och på natten, att den sedan forsade ut i floder av svett under just den där natten var ju bara bra, du jag tämligen omtöcknad vaknade upp helt feberfri på söndag morgon... Fast man kände sig rätt medtagen och träna fanns ju aldrig på schemat... Titta på tv var planen som hölls rätt bra, med undantag för lite Ikeaskruvande när kroppen kändes stabil nog att orka stå upp. Sedan blev det Terräng-EM kikande, lussebulls och lasagneätande. Whatnot, innan det blev just denna måndag!

Startade av bright and early med löpning till jobbet, loggade in 9,6 km med en avslutning runt Djäkneberget. Satte farten anpassad till att jag nyligen var feberdäckad och det kändes rätt ok, just över 44' senare var jag på jobbet och kunde ta mig an dagen. Sedan var det ånyo löpning till dagis för Melkerhämtning, 6,4 km usual casual, men nu var benen klart mycket bättre än imorse, månne var det dagens första pass som påminde benen om vad det är vi håller på med, springer thats right, just över 28' till dagis är helt ok fart för att vara från dagis till jobbet då det är mycket nedför den vägen, givetvis så är det desto mer uppför till dagis, så det rullade med andra ord på bra, kickade in 5 x koo på slutet oxå, ingen flygande fart med ändå rätt najs.

Vi får väl se vad benen säger imorgon dager då det stegas upp stegar i Sätrahallen och dom ska springas fort... Igen! Aja, det ska bli najs att slippa ploga allt själv, hur det än är så gör sälliset en hel del, för att inte säga jävligt mycket! Kickstartar morgondagen med löpning från dagis till jobbet med Sthlmspackningen på ryggen, vilket betyder 2-3 kg extra och en smidig väska, men det har funkat för och kommer funka igen...

...är det stolpe ut, kan vara en av dom mest slitna idrottsklyschorna ever, ändå använder jag den idag. Sedan den senaste posten har bara en matlagning drygt gått, hirsburgare med soltt. tomater och klyftpotatis för den intresserade, serverat med kesella och chilisås... Yummie, om inte... Det vore för att jag undar matlagningens gång började känna mig hängig, sedan gick d ganska fort och efter diskning så fick jag bekräftat... feber... Aw shit...! Alfie har redan sagt allt om sjukdomar, det är fan d värsta ever... useless shit!

Kjell-Erik Ståhl brukade längta efter en och annan förkylning så han fick vila en dag eller två, där kan jag inte hålla med... Å andra sidan tränar man inte ens i närheten av så mycket och hårt som han gjorde och kommer således heller stoltsera med ett så snyggt marathonpers... Still I don´t like resting och absolut inte att vara sjuk...

Nu kan man bara hoppas på snabb tillfriskning, kanske via Alfie-metiden, dvs, skeppslaster med godis och bakverk i alla dess former... Oavsett vad så blir morgondagen mindre pysslig bara att passa in tv-tiderna för sporten typ! Hoppas att vara skarp och redo på måndag igen...