Igår på bussen hem från jobbet blev jag varse vikten av att ha nödproviant till hands i ryggsäcken, tyvärr hade jag ju inte detta. Drabbades av jordens energitorsk när jag sjönk ned i bussen, alla som varit med om detta vet vad jag pratar om. Tyvärr hade min matlåda igår inte riktigt matchat energiåtgången från lunchpasset, något som dessvärre upptäcktes försent. B-plan? Hoppa ur bussen och köpa nå´t på en mack? Nah, ingen option då barnen skulle hämtas på dagis. Bara bita i det sura äpplet, lyckligtvis fick man annat att tänka på när man scoopat upp barnen och jag kunde ta mig hem där min kära sambo hade maten klar... Två stora portioner pasta fixade saken... Så rådet må vara att ha nå´t litet medpackat som nödproviant just in case!

Idag då, jodå det har tränats, eftersom det skall bowlas med jobbet efter utstämpling så var ryggsäcken megapackad när jag sprang till jobbet (gissningsvis 3 kg extra) klart oskönt åt benen även om jag sprang sakta, 6,4 km som tog mig typ 30 minuter. Lunchen vigdes även den åt löpning, denna gång utan ryggsäck, skumt vad den kan göra åt tempot, löst och ledigt 20” snabbare/km, förvisso gör ju tidpunkten en del också. Tog mig runt 13,7 km på ganska prick en timme... Såg ut som Wassberg med frost i skägget efteråt, men det var det värt!

Tankade upp ordentligt, annars har jag nödföda vid tangenbordet, Hemköps sämsta billiga mjölkchoklad... Smakar som den kostar, men innehåller snabb energi.