Eller nå´t sånt... Idag plockade jag in ett mellandagspass på lunchen, då Friidrottshallen av tradition har dåliga öppettider mellan jul och nyår så stuvade jag om min plan och fick beträda tartanen redan idag...

Fredag och tartan, helt underbar kombo, lägg till ett par spikes på fötterna och det blir ännu bättre... Helt bäst blir det om man har en kropp på topp också, idag saknade jag det sista... Är uppenbarligen lite märkt från det lilla skit jag fått av Folkes förkylning, för det kändes aldrig lätt idag... Eller jo, på stegringsloppen, men det var då det...

Hur såg passet ut, jo tanken var 9 x 400 m + 1 x 500 m, med stygg pausjogg (100 m) på 26". Nu i utmattningens töcken räknade jag fel och körde 10 x 400 m + 1 x 500 m istället... Försök räkna i utmattningens land så får ni se... Hur gick det då, jodå dom 4 första kändes hanterbara och plöjdes in på runt 76" utom första tillbakahållna på 79", sedan gled det upp mot 77:or och dom två sista på 78" resp. megahöga 77". Krämade 500-ingen på 1:36... Sedan var jag rätt kokt... Visst saknas spetsfarten, det är ju knappast där fokus i träningen ligger heller, men jag hade förväntat mig att det skulle kännas lite bättre, lite längre... Men sett till omständigheterna var det ett hyggligt bra pass... Och jag slapp snöstormen ute....!

Ostbågar och cola stundar... och soffsoft!

En helt vansinnigt pressad gårdag på jobbet gjorde att jag inte hade ett uns av energi att plita ned en rad på bloggen igår kväll... Eller var det distanslöpningen om 11,6 km hem som tog ut sin rätt, jag vet det ska inte vara något problem, men när snöröjningen var helt undermålig merparten av vägen och fötterna gled åt alla håll och för mycket energi gick åt till annat än att ta sig framåt...  Ovanpå det hade jag hunnit med lite biffande på våning 9 och en morgonlufs om 9 km till jobbet!

Zu dag då? Fredag ack så skönt, sprang 6,4 km till jobbet från dagis, planen är att uppsöka friidrottshallen på lunchen och beta av ett pass i spikskor på tartanen. På pappret ser det inte ut som nå´t kill yourself-pass, men ändå är det i farter man inte löpt i på rätt länge, med rätt stygg vila...

Over and out så länge... det rullar på i vansinnig fart just nu!

Sådär, så blev det till sist dags att ta tag i veckans första kvalitetspass, efter att ha lufsat till jobbet, 6,4 km på 30' och efter en intensiv jobbförmiddag gick jag på lunch och hamnade på våning 9... Numera min räddning den löpmässigt fruktansvärda vinter, åtminstone om man har för avsikt att dra på lite grand.

På agendan för lunchpasset stod en uppsnäppning av förra veckans pass, nu var det alltså 4 x 3 km, med 500 PJ (som gick i 4:50-fart). Kände tämligen omgåendeatt min kropp tyvärr sugit upp en del av Folkes dunderförkylning den var inte alls lika rapp som förra veckan. Trots detta gick jag in på den första i 3:28-fart, det löptes igenom ok, nästa kördes i 3:28-3:26 fart, slet lite mot slutet men inte värre än att jag kände mig rätt gott återhämtad efter PJ´n. Nästa kördes i 3:26-3:25-fart, nu var jag rätt sargad i benen på slutet och klurade på huruvida det skulle bli en 4:e, men jag beslöt mig för att ge det ett försök, startade på 3:26 ökade efter en kilometer till 3:25 efter ytterligare en till 3:23 som jag sedan sänkte till 3:18 mot slutet... Ganska mör efteråt, körde jag 1,5 km nedjogg och klev av bandet med 17 km på kontot...

Blir en lätt stillsam jogg hem om en timma, hör inte till normaliteter med 3 löppass på en dag, men av logistikskäl så var det enklast idag...

Imorgon i träningsväg, distanslaufen och styrka på våning 9... Tartanåterkänning på fredag, fan jag längtar... Tartan, spik, spik, tartan... Got to love it!

Igår slogs min träningsstruktur för veckan lite lätt i spillror, eller det är väl lite grovt uttryckt. Men som den strukturerade person jag är så gillar jag att ha en plan för vilka pass som ska köras när, visserligen hade planen redan gäckats av att Folke fortfarande var febrig igår och jag ramlade som skrivet in på en VAB-dag igen, kunde dock dunka in styrka och 15 km på kvällen. Sedan damp det ned ett SMS om att jag visst hade tid bokad för julfrisering på lunchen idag, där hade jag tänkt dunka intervaller på band. Nu sket det sig och träning ikväll var svårt att få till med en sambo som i likhet med mig är dränkt i jobb... Valet blev då möjligheten fanns att sticka hemifrån 06.20 och dunka ned 20 km med en ruggigt tung ryggsäck, inte "flaming ben" nå´nstans men det funkade ok... Att väga en dyngtung rygga extra gör sitt till, innebillar mig att det gör nå´t gott också... Hursomhelst blev det 20,2 km på 93' minuter imorse, stabilt... Lite styrka på det ikväll också..

Imorgon lunch står valet mellan att hamra intervaller på band av det långa slaget eller ta mig till friidrottshallen och borra 400-ingar på tartan, det ena lockar mer än det andra och känns som ett roligt avbräck, men vi får se jag kanske spar på den karamellen...

Annars rullar det på i sjuk fart för tillfället, helt galet... Vem kör egentligen?

En kort notis idag, fortfarande sjukstuga hemma. VAB-lotten föll på mig så förutom att få Melker till dagis så blir jag och Folken bara hemma. Månna plira in lite styrka när han sover och sedan distanslaufen ikväll... Absolut inte som planerat men ändå... Vi hoppas att den här sjukstugan snart är på väg mot ett slut!

Har haft ett inlägg på gång ett tag men då helgen och fredagen oxå inte blev som det var tänkt för fem öre så har det lixxom kommit av sig...

Att få till träningen med familj och barn innebär oftast en viss planering, jag har oftast klart när veckan börjar vid vilka tillfällen jag ska träna och på ett ungefär vilken volym jag vill uppnå... Detta lämnar väldigt små felmarginaler, om något oväntat skulle uppstå så finns lixxom inte så ofta valet: Äh va fan jag kör passet lite senare..! Fredagen blev en sådan oväntad grej, det blev en VAB-dag då Folke var febrig, det enda jag fick till i träningsväg var 6,7 km på morgonen innan sambon drog till jobbet... Sedan var det en heldag hemma!

Även idag har Folke haft feber, men idag genomfördes det planerade passet, körde en lång distans med 5 x 5' i 42-kp (eller i ansträngning snarare i rådande underlag), kändes bra trots lite halvsläppigt underlag... Körde först 50' distans sedan fartinslagen, kändes bra genom hela passet, rundade av med 25' "nedjogg" i hygglig fart och kunde summera upp 28,3 km på 126'. Sedan var det bara skytteltrafik till skafferi och kylskåp resten av dagen...

Imorgon blir det distans 15-20 km, månne även lite styrka, det beror på hur dagen utvecklar sig, det ska byggas pepparkakshus och göras pepparkakor oxå... Några ska väl slukas ihop med lite deg oxå....

När jag efter lunchpasset idag tog mig fram i korridoren på jobbet lätt energiurlakad kändes det hela lätt surrealistiskt som en promenad i osobert tillstånd på en finlandsfärja (nu var det kopiöst länge sedan nå´n sådan inträffade ska inflikas, men det har hänt!). Energibristen gjorde mig tämligen instabil på alla sätt och vis, räddningen stavades M-J-Ö-L-K-C-H-O-K-L-A-D med stora bokstäver!!! En halv senare kunde jag duscha och inmundiga unicaboxpastan.... Vad föranledde detta lätt komatiska tillstånd, jo lunchpasset som bestod i 6 km distans, följt av 7 x 1,3 km backvarv runt Djäkneberget. Svidade om till spikskor innan backvarven vilket blev min räddning helt klart då klättringen upp mot toppen av isig och svårt moddig och ojämn, måste jag säga att det blev slitsamt även med spikes... Även när lutningen planade ut låg modden tjock ett par hundra meter, långt från optimalt... Startade nog lite för snabbt idag mot vad jag borde gjort men när jag rekade varvet igår kväll såg det mycket fastare och bättre ut! Lade den fösta på 5:05, kunde sedan öka den andra till 4:58, sedan låg jag mellan 5:00-4:59 fram till sista som jag kunde hiva ned till 4:50. Då var jag svårt mör i backen redan på tredje varvet ska sägas... Senast jag sprang varven var det asfaltsföre, helt ojämnförbart med dagen. Belönade mig med att upptäcka att ingen iallafall snott mina "distansdojjor" jag gömt under en bänk och kunde jogga ned 2 km och stämpla in 17,1 km att addera till morgonlufsen på 6,8 km till jobbet...

På nå´t vis är det lite svårt att inte tycka att det är rätt vackert ute just nu om det ändå är ett och flera snäpp för kallt och alldeles för bakhalt för att vara perfait... Imorse när jag avslutade mitt osedvanligt långa distanspass till jobbet (12,9 km @ 58’) så kom jag upp genom Vasaparken och möttes av julbelysningen längs Svartån, där och då var det magiskt! Annars var dom sista 20 minuterna av passet inte jättemagiska, som jag nämnt tidigare så fryser låren upp och det blir stelt, fick jobba lite mera för att hålla ett bra steg (eller så bra steg man kan ha på vinterväglaget som råder).

Det känns helt ok att ha lagt det längsta av dagens två pass redan på morgonen då man efter att ha jobbat till 20.00 brukar tyvärr resultera i lite lätt orkeslöshet i kroppen, klart att det funkar att tugga 60 minuter distans då också. Oftast ser agendan ut just så, därför var det ett skönt avbräck idag, då kan jag ”bara” köra 7-8 km hemåt ikväll.

Tänkte toppa det hela med styrketräning på våning 9 på lunchen. Börjar få en juste rutin i styrkan nu, vilket känns bra, riktigt bra till och med och jag tror att det kommer ge en del.

Ska väl bara avsluta med en what-not-to-do... Brukar under sommaren inte vara en frekvent användare av iPod sällis på mina pass, men under vinterns många mörka distanspass brukar den få följa med hyggligt ofta. I helgen gjorde jag nå´t man inte ska göra, glömde den i bröstfickan på min jacka som sedan hamnade i tvättmaskinen. Hittade en helflippad iPod först igår, kan väl meddela att displayen mådde sisådära av ett karusellbad.... Så det blir att lyssna till snöknarret under fötterna i hopp om att jag kan tomta till mig själv med en ny iPod Nano längre fram. Dom såg fina ut med touchdisplay och allt, men dom ska man nog verkligen inte tvätta i maskin...