Så var vi där igen, torsdag ännu en dag som innebär kvalitetpass på lunchen, underbart. Men låt oss inte gå händelserna i förväg, givetvis hade det flikats in ett morgonpass också. Denna morgon av lite annorlunda karaktär första iväg och hämta ut bilen som varit lagning, fick 2,5 km dit sedan köra den hem, på med ryggsäck, slänga in barnstolarna i bilen och sedan springa till jobbet. Så totalt en bit över 9 km på morgonen... Vilket sedan får oss att komma till essensen... lunchpasset!

På agendan stod backvarv progressivt till en total dos av dryga 11 km, värmde 4 km först och rekade om det ordinarie backvarvet skulle funka, men tji fick jag det var för mycket is. Det slutade med att jag fick köra det ordinarie varvet baklänges bitvis och sedan springa rakt över Djäknebergets "topp", hyggligt likvärdigt i klättring, fast detta varv hade klart brantare avslut på klättringen och mot slutet var jag rätt seg när jag kom upp på "toppen" och skulle sträcka ut på den platta löpningen. Ändå funkade benen rättså bra måste jag säga och den blev 9 varv runt Djäkneberget och således den stygga klättringen 9 gånger. Ett par 90 graders kurvor var rätt isiga så där fick man slå av rätt bra på farten, totalt blev backvarven 11,9 km på 44:41 (ett 3:46-snitt) känns som bra på det varvet och med den fläckvisa halkan... In alles 17,3 km på lunchen och över 26 km på dagstotalen... Benen liiite sega nu, needless to say!

Oja, det blir en eller två 3000-ingar i vinter iallafall, kan visst inte riktigt släppa det, eller så är det för att jag tycker det är larvigt roligt att springa bana...