Phew... det här har varit en vecka utan dess like och en vecka jag inte vill vara med om igen och sannerligen en vecka jag knappast önskar min bittraste fiende (om jag nu hade någon). Svininfluensan gjorde allt det som utlovats i stort sett och jag har nog inte varit så sjuk på många, många år. Toppa det med att hela familjen i övrigt sånär som på min kära sambo också var sjuka så var det en rätt skum situation. Att sedan Folke i måndags blev så dålig att han och min sambo fick tillbringa tre dagar och två nätter på sjukhus var heller ingen kul sits... Fick frågan på jobbet om man inte måste ha varit riktigt orolig över lilla Folke då. Och som jag svarade så hann jag faktiskt aldrig tänka på det viset, för samtidigt som jag själv var som sjukast på måndagen så hade jag ändå två andra här hemma att ta hand om, förvisso var Melker då redan frisk och ville såklart ha min uppmärksamhet, men med 40 graders feber var det svårt att tillgodose hans behov... Bissart nog vände även allt på måndagskvällen och febern började gradvis släppa och i skrivande stund så är det feberfritt i två dagar nu...

Folke är hemma från sjukhuset och idag är första dagen han rört sig, smilat och varit som innan Svininfluensan (för ja, tester på honom på sjukhuset visade att det var vad han hade och vi andra med 100% sannolikhet hade). Så jag ser med tillförsikt framemot en helg som ser något ljusare ut än den förra...

Och jag har även börjat kunna tänka i termerna löpning igen, visst jag har tänkt på löpning dagligen under sjukdomsperioden också, men nu känns det lixxom som det inom de närmaste dagarna också skulle kunna vara fysiskt genomförbart vilket är hett efterlängtat, jag lovar... Sen får vi se vad kroppen är för en spillra av sitt forna jag... Men jag tyckte den svarade upp bra när jag cyklade t/r till jobbet idag iaf... alltid något...

Nu House på DVD, cola och... japp them digestives...!

Yepps, nu är iaf Melker frisk, själv fick jag och Folke en släng av 40 graders feber imorse, så Folke fick fara in till sjukhuset för observation och en rejäl laddning med Tamiflu... Va skönt att han ska få hjälp att bli bättre...

Eftersom min kära sambo är med Folke över natten på sjukhuset så är jag och Didrik (bägge flu-sick) fångar i vårt hem... Hoppas Melker är nöjd med rätt mycket film så vi får ligga och glädjas över vår feber i soffan... ENligt läkaren kunde febern hålla i sig upp till 10 dgr, så man kanske har lite mer plåga att se framemot... Kurar mig med glass och cola... Ikväll månne febernedsättande och tittande på Gladiator på tv till man tvärdäckar i soffan...

Jag kommer uppskatta att vara frisk hemskt mycket efter detta måste jag säga...

Jag har alltid sedan frågan om svininfluensan kom på tal och att det skulle massvaccineras sagt att jag ska göra det, inte så mycket för egen del utan som en solidarisk handling mot de jag omger mig med och de jag träffar... Efter de senaste dagarna när jag sett hur hård "kill-ratio" influensan har så kan jag bara ställa mig djupt frågande till de som fortfarande vacklar i sitt val eller bestämt sig för att inte ta nå´t vaccin (notera jag dömer ingen, jag bara ställer mig djupt frågande). För sedan influensan rullade in i vår familj med dunder och brak i onsdags, så svepte den med sig 4/5-delar av familjen på mindre än tre dagar, den enda som undgick var den enda vaccinerade min kära sambo... Vi andra har nu under ett antal dagar våndats, käkat paracetamol och haft mindre angenämt och speciellt smärtar det att se Folke 9 månader med 40 graders feber, nada skoj... Inte skoj att se någon av dom andra må dåligt heller... Influensan har slagit två ggr också, först en feber och ledvärkstopp följt av tillfällig förbättring följt av en till feber och ledvärkstopp, nu hoppas jag att inget mer följer i kölvattnet utan att vi kan få tillfriskna...

Så jag säger att om nu vaccinet behagar komma gör du din medmänniska en tjänst genom att vaccinera sig... Det är helt bekräftat nu när jag sett allt med egna ögon...

Löpning då? Nja, nå´n annan gång...

Såja så fick man lixxom barnen oxå the flu... Nada skoj.... Feber o ledvärk rockar, lr inte?

Sometimes är livet en ren parodi på sig självt, just nu lever familjen i en sådan. Hur då undrar ni, jo det hela började väl för 3 veckor sedan när Folke blev sjuk, tätt följd av Melker förra veckan, sedan skarvade Folke i med feber och ögonionflammation nyligen, vilket Melker inatt toppade med tokhosta och idag 40 graders feber, some kind of flu? Ja troligen, han skulle ha fått sin vaccination idag oxå, paradoxalt nog. Själv har jag också åkt med på ett hörn och kroppen har verkligen inte varit sig själv sedan i fredags, igår kväll fick jag indikationer på löppasset hem om att det nog var en vändning på gång och jag hade svaga förhoppningar om att köra en snabbdistans i afton. Men passet ned till jobbet bekräftade bara att kroppen är kvar i samma semi-pestiga tillstånd och hem i afton lär bara bli lätt distans igen, imorrn månne??? Verkar rätt otroligt, hoppas mer på nå´t lite halvsnabbt till helgen, det känns mer realistiskt... Men det är egentligen helt oväsentligt, nu lider jag bara med min lilla kamin därhemma och hoppas att han blir bättre snart....

Imorse när jag sprang till jobbet var det samma slitna, sega kolera-light märkta kropp som igår, så mina 6,5 km tog mig strax under 29' inkl. några koo-lopp på slutet. Så det var inte med nå´n större förhoppning jag såg framemot att löpa hem på eftermiddagskvisten, till råga på allt så är det ju numera mörkt när man springer till jobbet OCH när man springer hem... Trodde aldrig man skulle hamna i den här årstiden igen... Nåväl, till löpningen hem, dröm om förvåningen när kroppen svarar upp bra och benen per automatik trummar på i hyfsad fart iaf, och väl hemma är 11,8 km avverkade på just under 50' med mycket mersmak... Månne, månne vänder det nu... Toppade det hela med 25' styrka hemmavid också.... Day complete... Soffvila med tv´s bästa Dr Hus står på agendan... yes!

Kan man väl säga, igår vilades det p g a halspest, idag sprangs det två lugna distanspass 6,5 km resp. 9,7 km och det känns att kroppen har haft/delvis har nå´t skit i systemet, det funkar mindre bra... Och att tro att jag ska kunna harva några varv i Sthlm imorgon är rätt naivt, får nog sikta in mig på distanslöpning i väntan på att kroppen ska ha repat sig, kind of not den uppstart man ville ha direkt...

Nu mot soffan, hårdvila kan vara bra för systemet månne...?

Blev det som rubriken säger, inte helt frivilligt. Men i lördags var det helt planerat med vila, idag däremot så var halsen rätt kass, visst hade jag kunnat forcera genom ett pass idag, men nyttan av det hade nog uteblivit så passet fick utebli... Istället färdigställde vi rummet som har renoverats i 3 veckor nu....

Nu tag med träningen imorgon, sedan stundar klubbträning i Sthlm på tisdag (trefvligt) om man håller sig på benen det vill säga. Nu har Folke blivit sjuk igen och han har dessutom ärvt Melkers gamla ögoninflammation... stackarn...