På dagsagendan idag förutom obligatorisk löpning till jobbet, idag med liten omväg strax över 7 km på strax över 33’ så stod backar enligt den Walkerska skissen. Och jag har nog nämnt det tidigare att backar me like, varför? Jag vet inte, kan väl bero på att det var typ den ända kvalitetsträningen jag bedrev när jag sprang när jag var yngre. Och idag var det dags igen, som en kalv på grönbete joggade jag iväg mot backen vid Oxbacken, den har en perfekt lutning som gör att man kan ligga på bra i löpningen och den är en av dom få backar jag hittat som kan göras strax över 300 m.... På agendan idag var det 3 x 2 x 300 m, 2 x 210 m, 2 x 120 m backar, räknade ut allt utifrån att lyktstolparna stod 30 m från varandra, således 10, 7 och 4 stolpar sprangs. Egentligen är längden skitsamma, jag sprang helt simply 6 st långa backar, 2 st mindre långa och 2 st korta. Det är alltid lite lruigt när man inte sprungit backar på ett tag, lätt att gå för fort, jag vill gärna ha ett progressiva och bra tider i backen, idag blev det inte så utan öppnade i det tempo som skulle visa sig vara exakt det tempo jag skulle orka med i den långa backen dvs 48,5”, efter 2 repetioner var det 45” ståvila på toppen och sedan 2 serier till, sedan dom kortare backarna, 210:an på 37,6” och 120:an på dryga 18” i snitt. Riktigt jobbigt och det kändes bra rent tekniskt också.
Ofta när jag kört nå´t riktigt snabbt kan man initialt på nedjoggen känna sig lätt och rapp idag inledningsvis inget undantag. Ibland kan man börja fundera om man inte gav allt på passet, samtidigt visste jag att jag inte kunnat springa snabbare idag... Och tröttheten kom krypande som den bör efter nå´n kilometers joggande, tack, tack!
Imorrn blir det some long runny prylzz till jobbet....